Tretti. 30. Treanolla.

Jag har trillat över det berömda trettisträcket. Utan att falla handlöst. Ur ett slöjdperspektiv känns det ganska bra att vara över tretti, för det tar rätt lång tid att lära sig bli en riiiiktigt bra slöjdare, och ju mer åren går desto mer erfarenhet samlar man ju på sig.

Det har sina trevliga sidor att fylla år. Vi är ett gäng slöjdare som brukar ses och slöjda ihop, och helt oväntat hade resten av gänget igårkväll ställt iordning kak-kalas och presenter till mig. Det var en trevlig överaskning! Självklart var det slöjdiga presenter.

Jag fick växtfärgat garn och stickor (resten av gänget är textilslöjdare, vet inte om jag ska ta det som en invit till den mörka sidan) med tillhörande stickbeskrivningar, bland annat på en slips. Och en fantastisk liten tomte helt i min "galna galleriet"-stil, som tillverkats av mannen bakom bloggen tomtar.

Göra klart grejjer tar tid

Det är så bra med sommaren. Då hinner man (faktiskt) göra klart en massa saker som legat och väntat länge. På min slöjd-snickar-vind (jo, på gården i Hälsingland har jag faktiskt slöjdverkstan på andra våningen, det funkar bra så länge jag inte börjar tillverka stora möbler...) har det länge legat en mängd käppar.
Jag läste någonstans det slöjdiga uttrycket "Man ska ta ankönst´n när man sir´n, int när man behöver´n" vilket betyder att man ska samla på sig krokvuxna ämnen etc. ute i skogen när man får syn på dem, för det är omöjligt att hitta dem precis när de behövs hemma i verkstan. Dessa käppar tog jag i skogen utan att exakt veta vad det skulle bli - Nu efter min kreativa sommarattack har de blivit Trollstavar, Häxpinnar, Vandringstavar och en käpp för mycket små gamla gubbar. Kanske för dvärgar! :-)

Även en del annat smått och gott har jag färdigställt, och uppdaterat gallerierna på hemsidan så det finns nya fina grejjor där att titta på.


The käpps: