Om slöjdsidor på nätet (ändå kunder erbjuda lite visuell kvalite!)

 så kan man ju faktiskt be om hjälp eller gå en kurs! Do do do säger jag.Det här blir min första bloggtext ever! Jag har ingen vidare av bloggtext-skrivande eftersom jag själv aldrig funnit en blogg som intresserat mig. Jag har iofs inte letat så vidare mycket heller, men men... Vana bloggläsare får väl helt enkelt slå mig i skallen med en ohyvlad träbit om jag inte sköter mig. Men nånting som jag verkligen HAR letat mycket efter, är snygga hemsidor om hemslöjd. Och detta ämne tänkte jag ägna denna bloggtext åt. Det är ju skamligt få hemsidor som handlar om slöjd i övertaget, och det är helt sjukt få av dom som är snygga... (ehh, nu får jag verkligen hoppas att jag lyckats i min ambition att göra en riktigt snygg sida åt mig själv, annars inser jag att det kommer hagla in kommentarer i stil med ”ska du säga...”. Men jag kaxar mig lite och tycker faktiskt att min sida är nog den snyggaste sidan out there. Dom flesta sidorna verkar fulkommligt (jo, jag stavar medvetet så...) hemsnickrade, vilket jag ju borde gilla, ”gör det självare” som jag ju är... Men ska man göra nått själv och visa upp det så.. ja.. vad ska jag säga.. någon slags självkritik hade jag kanske hoppats på. Man kan dela in dom tråkiga hemsidorna i två kategorier. En fasansfull kategori som kännetecknas av dåligt genomtänkt och oestetiskt genomförd design av själva sidan, men helt okej slöjdalster därpå. Den andra kategorin är ändå värst, med dåligt genomtänkt och oestetiskt genomförd design SAMTIDIGT som man presenterar oestetisk/tråkig/amatörmässig slöjd. Dom sidorna är en riktig plåga. (Fråga inte varför jag tog mig tid att ens titta på dom, såhär i efterhand vet jag inte.) Om man nu är så förtvivlat dålig på att snickra hemsida, 

Vad menas med kvalite egentligen?

Alltså. All respekt till min mor. Liksom jag håller hon på med kreativa grejjer, fast hon är mer inne på textilt skapande och jag håller mig ju till trä än så länge. (tala om traditionell uppdelning -jag vet... :-/ men det är ju inte ämnet just nu) Vi kan ha diskussioner om formgivning och funktion och estetik och jag vet inte allt som har med skapande att göra. Och ibland pratar vi om kvalite. Ofta hamnar vi i snacket om att kvalitén var ”bättre förr”. Hon med utgångspunkt i det textila -hon tycker att garner och tyger var av bättre kvalite förr. Det var ordentligare gjort så att det skulle hålla en, eller ibland flera, livstider. Och så ojjas det över att dagens material inte alls håller så länge och likställer det med kvalité. Att det ska hålla länge. Slit och släng gällde inte förr. Då var det slit-och-laga-och-slit-lite-till-och-laga-och-slit-ännu-jävla-mer-och-om-det-inte-går-att-laga-så-syr-vi-tammefan-om-det-till-nånting-annat!” Det är klart. All råvara var svårare att få tag i (eller tillverka) förr, så man värdesatte ju prylarna på ett annat sätt än vad vi gör idag. All respekt till det synsättet. Om vi kunde leva lite mer så idag så tror jag att världen skulle hålla ihop lite längre. Och skulle den gå sönder så kan vi ju laga! :-) Men kvalité idag är inte vad kvalité var förr. Konsumtionssamhället vi lever i kräver att vi köper nya prylar ibland, annars avstannar produktionen och då avstannar också samhället. Så vad gör man med all den slöjd som skapas i med gamla definitionen av kvalitet, att det ska hålla för alltid? Anledning att slänga grejjen pga att den går sönder är inte så vanligt juh... Men jag har kommit på det ultimata. Om man köper min eller andras träslöjd som är gjord för att hålla forever, åsså tröttnar man på den, då har den ju faktiskt kvalité som ved! Man kan elda upp den och få värme av den! Det kallar jag kvalité! Eller så kan man laga...