Ett sTRÄvande efter skärpan

Dagmar. En storm som skapar jobb..

2012-01-14T18:43:00.008+01:00

Stormen Dagmar lämnade plockepinn på de skogsskiften min familj äger. Det innebär en massa jobb med motorsågen, men också att det dyker upp en och annan ankönst. (Den som inte vet vad det är kan kolla in detta tidigare inlägg..) Nu måste man bara fundera ut vad det ska bli av dem...

Smyckesdesign "Forsahjärtat" -80 år av erfarenhet.

2012-01-03T06:05:00.006+01:00

Syftet med slöjd kan ju vara allt möjligt.
Från en slags personlig meditativ wellness-aktivitet, via "en orsak till social samvaro" (jag tänker kafferep/stickcafé/syjunta) och ett sätt att öva motorik, känsla för material (som morfar skulle sagt) och processtänkande (skolslöjd) till att man kan ha en politisk agenda med sitt slöjdande (queerslöjd, alternativ livsstilsslöjd) eller slutligen, helt enkelt; det kan vara ett sätt att försörja sig.

I det sistnämnda fallet ställs man ständigt inför frågan hur man ska göra det lönsamt att slöjda. Dragkampen mellan att tillverka kreativa spännande saker och tillverka "det folk vill ha" kan då göra sig påmind. Jag har ju en ambition att deltidsförsörja mig som slöjdare på sikt, och därför letar jag ständigt efter produkter som skulle kunna bli lättillverkade "storsäljare", men de är inte lätta att komma på. Det ska ju vara något unikt, som "ingen annan gör".

Nu har jag iaf fått en kreativ ide om ett silversmycke som borde kunna bli säljbart. Det har stark lokal anknytning till min hemort Forsa då det bygger på den gamla "forsaringen", men är en omformning av den, till ett slags hjärteformat halssmycke. Forsahjärtat tänker jag kalla det -alla som gillar Forsa måste såklart ha ett.. :-)

Då jag inte har så stor erfarenhet av silversmide kontaktade jag en vän till familjen, en pensionerad silversmed vid namn Åke Larsson, för att få råd och tips om bästa/enklaste/snabbaste tillverkningssätt. Vi ägnade en eftermiddag åt att grubbla kring detta, dricka kaffe och göra små experiment. Väldigt trevligt sätt att få ta del av ett yrkesliv av erfarenheter. Att mannen är över 80 år märks inte. Eller jo, det gör det -han kan väldigt mycket! :-)

Efter besöket hos Åke har jag nu kommit igång med en prototyp-tillverkning, i koppar istället för silver, eftersom det blir billigare så. Första smycket handtillverkas, men för produktionstidens skull är det mycket möjligt att de kommer att gjutas i fortsättningen -om efterfrågan verkar finnas. :-) Bilder kommer när det finns ett slutresultat att redovisa...

Några webbtips för inspiration...

2012-01-01T21:23:00.003+01:00

Inspiration är viktigt när man slöjdar. På nätet finns det obegränsade mängder, men det kan ibland vara svårt att hitta fram till det där som man skulle vilja läsa eller se. Här kommer några tips för dig som vill läsa lite, eller titta på fina bilder.. :-)

Jag sprang på denna site för någon vecka sedan, handlar om ett husbygge i "hobbit-stil"... Helt fantastiskt inspirerande, jag vill genast börja planera mitt eget bygge.. frågan är var och när det ska göras bara... http://simondale.net/house/index.htm

Idag hittade jag den här DN-artikeln, som handlar om en kille som gör burkar av näver. Jag hade honom som lärare några gånger på slöjdutbildningen i Linköping, duktig kille..
http://www.dn.se/bostad/han-satter-ny-farg-pa-navern

Och ett sista litet tips: Sur-Olle/Jögge Sundqvist är alltid inspirerande att titta in hos, fräsch slöjd när den är som bäst... http://www.surolle.se/

Att modifiera kulturarvet för den goda sakens skull...

2011-08-16T08:56:00.005+02:00

Auktioner är trevliga ställen. På sådana (och loppisar!) har jag köpt en stor del av mina verktyg till slöjdverkstan. I sommar har min mor köpt sig en lite dyrare pryl -en soffa i gustaviansk stil från Forsa socken, en så kallad "forsasoffa". På sådana här auktioner brukar det fara runt ett gäng med uppköpare ("ringen" kallas dom) som gärna inhandlar landsbygdens allmogeskatter till billiga priser för att sedan ta dem till Stockholm (eller annan storstad) och sälja dem svindyrt. Ofta till utländska köpare så att antikviteterna inte bara försvinner från orten utan också från landet.

Vi som bor på landsbygden tycker såklart det här är måttligt kul, särskilt om föremålen som försvinner har tydlig lokal anknytning. Så var det med den här soffan. Uppköparna borde ha köpt den. Men gjorde det inte. Det som gjorde att vi lyckade ropa in den, var förmodligen att uppköparna tyckte det var för mycket jobb med att iordningställa den innan den blev säljbar. Den var nämligen övermålad med otrevlig skitbrun färg.

Den där soffan har varit sommarens stora renoveringsprojekt här hemma. Mamma har skrapat färg, tagit fram orginalfärgerna och målat om med dem som utgångspunkt. Själv har jag egentligen bara gjort en liten detalj. En av soffans knoppar var nämligen skadad, så jag försökte mig på att göra en ny i gammal stil.

Det var kul att försöka få den att se gammal och sliten ut, och jag tycker nog att jag lyckades skapligt... :-) Frågan är väl vad en sådan här renovering gör för värdet på soffan. I uppköparnas ögon kanske det är helgerån att "laga" den. Men om det får dem ointresserade av att köpa den, så har jag ju paradoxalt nog gjort en insats för bevarandet av det lokala kulturarvet, genom att modifiera det. :-) Vad gör man inte för konsten...

Här har ni en annan som också gillar sin gustavianska soffa.

Orena tankar...

2011-07-17T22:14:00.000+02:00

Att komma hem till Hälsingland över sommaren brukar alltid bli en slöjdig upplevelse, så även i år. Jag har några slöjdprojekt som ligger och väntar på mig och så tar jag tag i dem över sommaren. I år är det mest olika former av kläd-upphängare som jag jobbar på. ...men det har dykt upp något som stör. Jag gillar ju att jobba med så lite maskiner som möjligt, men för några veckor sedan köpte jag mig ändå en liten begagnad bandsåg. Den var billig och jag tänkte att den kan väl komma till pass nån gång ibland. Nu har jag upptäckt att den är jätterolig att jobba med! Hur ska jag nu kunna upprätthålla bilden av mig själv som en renlärlig HAND-verkande slöjdare? Den låter knappt nånting, den sågar smidigt, den är lättskött, den är fin att titta på... Det här är verkligen illa, jag kanske borde bikta av mig mina slöjd-orena tankar? Jag får nog ta och springa ut till Trollkyrkan, två gigantiska stenblock i skogen norr om huset, under vilka det bildats en liten grotta. Där kan jag sitta och begrunda mina dumheter en stund.

Att kapa en fiol för den goda sakens skull...

2011-07-02T16:57:00.007+02:00

För lite mer än en vecka sedan ringde vännen Staffan Jonsson och undrade om inte jag var rätt person att tillverka ett vandringspris till en spelmanstävling. Idén till utformning hade han redan, och jag var inte sen att nappa på förslaget. Så började en jakt på nödvändiga ingredienser. En gammal fiol hade jag redan, men en boxhandske var svårare att få tag i.

Till slut kom jag på den lysande idén att kolla med leksaksaffären i Hudik. Där fanns det en, som var nästan perfekt. Jag fick dock fixa lite för att täcka över ett fult tryck. Satte dit en vit stjärna och en etta. Nöjd. :-)

Att kapa av en fiol med sågen kändes konstigt i spelmans-hjärtat, men den VAR ju faktiskt dålig. Och billig. Och jag blev väldigt nöjd med resultatet.

Hoppas de kämpande spelmanslagen blir nöjda med vandringspriset i tävlingen spelmanSLAGET, som alltså går av stapeln på Delsbostämman idag. Må bästa lag vinna.

Det ska börjas i tid?

2011-04-23T09:45:00.003+02:00

Påskhelgen spenderas i föräldrahemmet i Hälsingland. Familjen fick för sig att storstäda logen (läs: slänga enorma mängder av sådant man någon gång tänkte att det DÄR kommer jag behöva nån gång i framtiden). Det gick ovanligt bra i år, och dessutom hittade jag spår av min tidigaste slöjdkarriär. Någon gång under lekis/dagis eller lågstadiet skapade jag stolt dessa fantastiska prylar. Håll till godo. (Hörde jag ett bud? Det får bli högstbjudande, dom här grejjerna kommer bli galet värdefulla när jag slår igenom som stor artist... :-p)

Bruksföremål eller konst?

2011-03-24T13:03:00.003+01:00

Tänkte bara passa på att säga, att jag har uppdaterat den galna delen av mina slöjdgallerier med nya produkter redo att avnjutas på valfria sätt. Bruksföremål eller konst? Fröjd för ögat eller hela kroppen? Det är bara du som bestämmer.

För övrigt närmar sig en tvåveckors vistelse i England. Undrar om man hinner med att spana in något slöjdigt där?

Och våren! Den gör att jag börjar bli på mer sitta-ute-och-slöjda-humör. :-)

Ny produkt: Smyckesträd.

2010-08-30T11:17:00.004+02:00

Det där med att komma på smarta produkter som faktiskt fyller en bra funktion, är inte alltid så lätt. Smart förvaring av smycken är iallafall ett område som kan vara intressant att utforska, och tidigare i sommar gjorde jag därför en väldigt slöjdig smyckesförvaring/display i form av, bokstavligen, ett smyckesträd...

Farliga fynd och uppdateringar...

2010-07-17T14:05:00.003+02:00

Att knalla omkring i skogen är skönt, åtminstone dom dagar då mygg och knott har annat för sig. Jag tog en promenad igårkväll bara för att. Och då hittade jag nått riktigt farligt... Som en kombination av det sägenomspunna medeltida tortyrredskapet järnjungfrun och ett fiskmjärde stod denna ihåliga stubbe och väntade på intet ont anande offer. Jag skulle inte vilja sticka foten i den här!

För övrigt har jag uppdaterat hemsidan med lite nya bilder i gallerierna.

Bilder på handelsboden

2010-07-17T12:36:00.003+02:00

Jag utlovade visst lite bilder från den Handelsbod som jag inrett.
Jag utlovade visst lite bilder från den Handelsbod som jag inrett. Här kommer några bilder. Temat har varit björk och vitt kan man säga. Och naturliga former och second-hand-fynd. Jag är själv ganska nöjd med resultatet och ser fram emot andra liknande uppdrag... :-)

det finns hopp!

2010-06-29T23:34:00.002+02:00

Sådär ja! Ikväll har det mätts, måttats, fixats och monterats. Ser faktiskt ut som att det blir riktigt bra till slut. Det är ju märkligt. Först planerar man, skissar, tänker, tänker om, skissar lite till. Sen tillverkar man prylar som man skissat. Sen börjar det liksom hända saker som gör att man får tänka om en gång till. Justera, ändra. Och nånstanns där börjar man misströsta lite. Kanske var det inte en så jättebra ide man hade...

Men så faller liksom saker och ting på plats och det visar sig i slutändan att, fast det inte blev exakt så som man skissade, så blev det riktigt bra ändå. :-) Och då blir man nöjd och glad igen. Jag pratar såklart om Handelsboden som jag inreder på Fränö Forngård. Jag lyckades inte hålla min deadline (som jag satt själv, tack och lov) men nu börjar det faktiskt bli klart. Bilder kommer... kanske imorgon...

Nu sova. Gnatt.

vardagen för en slöjdare...

2010-06-23T22:51:00.002+02:00

Jösses. Nu är det full fart på slöjdandet. Har hunnit avsluta två terminers slöjdande på linköpings universitet (mer om det en annan gång) och är nu uppe i sommarfina Hälsingland över sommaren, för att sommarjobba (kanske jag inte trodde att jag fortfarande skulle ägna mig åt när jag fyllt tretti, men där ser man...) och för att slöjda.

Jag har fått uppdraget att inreda en liten handelsbod på en hembygdsgård här i byn Forsa. Eftersom jag bara har en veckas intensivt arbete på mig har jag svalt stoltheten och köper en hel del grejjer på loppis, och fixar sedan till dom så att de passar ihop och framförallt passar i den gamla allmogemiljön. Sen tillverkar jag några saker själv också, för att förgylla det hela. (Bilder kommer senare) Och jag kan konstatera att man blir bortskämd när man pluggar slöjd, där finns allt (inklusive maskiner!) inom räckhåll.. Här hemma på föräldragården blir det ett jäkla rännande fram och tillbaka för att fixa allt som behövs för slöjdandet. Och tiiiiiden rinner iväg. Tänkte vara klar till midsommar, men pyttsan. Det lär jag inte vara. Tur att jag satte den dödlinan själv.

Nu ska jag försöka få mig några timmars sömn, innan rallyslöjdandet tar vid igen imorgonbitti. Gnatt.
/Johan

En själsfrände har hittats?

2010-04-30T10:11:00.003+02:00

Ojojoj!
På Universitetets bibiliotek här i linköping sprang jag ihop med en bok idag. En riktigt bra bok. VildHjärta hette den och handlar om Maria Wetterbergs konstnärsskap i de värmländska skogarna. Hon gör verkligen slöjdig konst helt i min smak, ser väsen i naturen som bara väntar på att få tydliggöras, och få sin historia nedskriven.

Ta en titt på hennes hemsida!
http://ingur.com/vildhjarta/default.shtml

Mycket inspirerande...

Inte lätt att leva...

2010-04-22T20:38:00.003+02:00

Det finns saker som är jobbiga att hantera. Ibland känner jag mig otursförföljd faktiskt. Jag försöker verkligen intala mig själv att det är slump eller att det finns något bra med jobbiga saker som händer, men ibland kan jag inte låta bli att känna mig förföljd. Ta det här med min högra hand t.ex. Förra våren lyckades jag ju skada den så jag fick sy 7 stygn (se tidigare blogginlägg) i handflatans nederkant. Det har läkt fint, men vad händer exakt ett år senare... jo jag lyckas skada mig på exakt samma ställe... dock bara 4 stygn den här gången..

Men sår som läker är ändå okej tycker jag.. Värre är det med det som hände i somras. Särskillt för mig som älskar slöjd, musik och dans. Vad har dessa gemensamt förutom att de tillhör "folkkulturen"..? Jo, de låter ganska mycket/högt. I somras fick jag tinnitus och ljudöverkänslighet. Trots att jag varit bättre än medelsvensson på att skydda öronen genom åren. Tinnitusen sätter käppar i hjulen för mina största intressen i livet, så jag känner mig återigen ganska otursförföljd. Och tinnitus läker inte, säger sjukvården..
Jag har hittills valt att fortsätta min slöjdlärarutbildning, men jag tvivlar nästan varje dag på om det är så smart. Tänk om tinnitusen blir värre.. Tanken på det gör både dans, musik och slöjd lite ångestladdat samtidigt som jag älskar det.. Det är fan inte lätt att leva...

God (och lite alternativ) Jul!

2009-12-23T19:55:00.004+01:00

Så har man lite julleddigt från slöjdlärarutbildningen. Julen firar jag hemma hos mina föräldrar i Forsa, Hälsingland. Här är det bra med snö i år och härrom dagen var vi ute och högg julgranen (på egen mark...)
När vi tog ner den kapade vi av några grenvarv längst ner för att få den i lagom höjd. Då klev min kreativa hjärna in och kom med en fantaaaastisk ide. Så jag tog vara på ett fint grenvarv längst ner på granen, och skapade en en alternativ julgran. Passar utmärkt för trångbodda, för nytänkare och kanske för den fattige studenten. (Gå till julgransförsäljaren på torget, se ut den vackraste granen, be om ett bra pris, och fråga sedan vad det skulle kosta att få köpa bara det nedersta grenvarvet.. haha... Undrar hur det skulle gå. Billigt blir det ju också eftersom det krävs minimalt med julgranspynt) Planen är att spara grenvarvet (ekonomi igen!) och nästa år när barren fallit av spraylacka hela härligheten i någon lagom julig färg. Guld kanske? Silver? Vit? Vi får se.

Nåväl, såhär ser kreationen ut, hängdes i taket där hemma...

Drabbad av GUBBSJUKAN!!

2009-11-26T20:58:00.004+01:00

Det är illa, det får jag medge. Att jag i så unga år redan drabbats av gubbsjuka. Jag får väl trösta mig med att jag inte är ensam. Inte heller är jag yngst, eller först, att drabbas av denna åkomma. Emil i Lönneberga är väl den som var först med denna speciella form av gubbsjuka. Åtminstone den förste som jag känner till. Döderhultarn var väl iofs också hårt drabbad, men han var ju före min tid. Resultatet av gubbsjukan kan ni se här nedanför. Mängder av täljda gubbar blir det, men även gummor, aliens, kontorister, munkar, bönder, vampyrer och andra märkliga figurer. Sist ut ikväll innan jag slog igen snickarboa var faktiskt Darth Vader. Jag trodde länge att det var en tjej som ville fram ur träbiten, men det var Darth Vader. Tänk vad fel man kan ha! :-) I varje träbit verkar det dölja sig en alldeles egen personlighet, som kommer fram när jag börjar tälja...

Mer kreativa födelsedagspresenter...

2009-11-26T20:29:00.005+01:00

Jag har liksom lagt av med att önska mig presenter på födelsedagar och vid jul, för lääänge sen. Jag är så kräsen så det är sällan någon hittar nått som jag verkligen vill ha. Dessutom tycker jag bättre om att göra saker själv.
Men jag fick ändå en trettiårspresent som passar mig alldeles utmärk. Nämligen en workshop i silversmide, som genomfördes förra helgen. Det var kul att prova på, och instruktören Charlotte var väldigt duktig och pedagogisk. Hon driver sin verksamhet i Västerås och på denna hemsida. Med mig hem fick jag en silverring och en servetthållare för finare middagar. :-)

Länk till materiallära på min hemsida...

2009-10-24T12:46:00.004+02:00

På lärarutbildningen jag läser i Linköping har vi fått i uppgift att göra en "materiallära"-uppgift. Alltså ett pedagogiskt material att använda i skolslöjden, som kan lära eleverna lite om olika sortert trä etc. Jag tycker iofs att det finns gott om bra siter på nätet som handlar om trä, på mer eller mindre avancerad nivå, men här är alltså mitt bidrag i denna genre. Jag gjorde såklart uppgiften till en del av min hemsida, men än så länge saknas permanent länk från ordinarie hemsida till denna sida, så här är en länk som funkar just nu iaf:

Träslagsbloggen

Mycke nöjje...

Tretti. 30. Treanolla.

2009-10-20T22:15:00.004+02:00

Jag har trillat över det berömda trettisträcket. Utan att falla handlöst. Ur ett slöjdperspektiv känns det ganska bra att vara över tretti, för det tar rätt lång tid att lära sig bli en riiiiktigt bra slöjdare, och ju mer åren går desto mer erfarenhet samlar man ju på sig.

Det har sina trevliga sidor att fylla år. Vi är ett gäng slöjdare som brukar ses och slöjda ihop, och helt oväntat hade resten av gänget igårkväll ställt iordning kak-kalas och presenter till mig. Det var en trevlig överaskning! Självklart var det slöjdiga presenter.

Jag fick växtfärgat garn och stickor (resten av gänget är textilslöjdare, vet inte om jag ska ta det som en invit till den mörka sidan) med tillhörande stickbeskrivningar, bland annat på en slips. Och en fantastisk liten tomte helt i min "galna galleriet"-stil, som tillverkats av mannen bakom bloggen tomtar.

Göra klart grejjer tar tid

2009-07-14T22:02:00.005+02:00

Det är så bra med sommaren. Då hinner man (faktiskt) göra klart en massa saker som legat och väntat länge. På min slöjd-snickar-vind (jo, på gården i Hälsingland har jag faktiskt slöjdverkstan på andra våningen, det funkar bra så länge jag inte börjar tillverka stora möbler...) har det länge legat en mängd käppar.
Jag läste någonstans det slöjdiga uttrycket "Man ska ta ankönst´n när man sir´n, int när man behöver´n" vilket betyder att man ska samla på sig krokvuxna ämnen etc. ute i skogen när man får syn på dem, för det är omöjligt att hitta dem precis när de behövs hemma i verkstan. Dessa käppar tog jag i skogen utan att exakt veta vad det skulle bli - Nu efter min kreativa sommarattack har de blivit Trollstavar, Häxpinnar, Vandringstavar och en käpp för mycket små gamla gubbar. Kanske för dvärgar! :-)

Även en del annat smått och gott har jag färdigställt, och uppdaterat gallerierna på hemsidan så det finns nya fina grejjor där att titta på.

The käpps:

Bytt är bytt kommer aldrig igen!

2009-06-03T23:11:00.006+02:00

Tjillevippen!

Idag har jag ägnat mig åt byteshandel. En kompis ville ha en slöjdad grejj av mig, och jag ville ha ett ordspråk broderat, att hänga över sängen. Men varför välja ett vanligt ordspråk, när man kan stuva om lite och få till något med lite mer humor i? Ursprungsordspråket lyder "Som man bäddar får man ligga" men jag ville ha något lite roligare, så det blev som på bilden nedan...

Sagt och gjort, vi tillverkade åt varandra helt enkelt... Den här vackra bonaden fick jag, broderad ytterst passande på gammal lakansväv... Hoppas framtida flirtar har humor...

Funnit en likasinnad...

2009-05-11T21:58:00.006+02:00

Tjoho! Tänk vad en promenad kan innebära ibland. Jag tog en sväng i de natursköna omgivningarna här i Linköpings utkant (Lambohov) härromdagen. Kände mig lite ensam och behövde komma ut. Döm om min förvåning när jag finner en ny kompis alldeles runt knuten. Det är förvisso en riktig träskalle, men jag har ju en tendens att gilla sådana. Han (eller är det en hon?) säger inte så mycket, men det gör inget, det syns ju tydligt att han/hon är gammal och vis. Den här snubbens blotta närvaro gör mig inspirerad... Kolla in skönheten...

Är det en Ent, som rymt ur Sagan om ringen? Eller en landkrabbe-variant av de där sjörövarna som seglat så länge med Kapten Davy Jones spökskepp (i Pirates of the Caribbean) att de vuxit fast i skeppet? Inte vet jag, men en glad typ är det iallafall, det syns ju tydligt! :-)

Estetisk exempellektion

2009-05-07T20:35:00.003+02:00

Avdelningen vad har jag gjort i vinter.

I skolans kurs om olika sorters kunskap i skolan hade vi en temadag om estetisk kunskap. Den sortens kunskap är ju väldigt personlig (eller "subjektiv" som man kan kalla det med ett vetenskapligare ord). Det som jag tycker är vackert kanske du tycker är fult, och ingen kan säga att någon av oss har fel. Men hur som helst. Vi fick prova på att öva våra praktiska/estetiska kunskaper genom att tillverka något så historiskt som typer till tryck. Alltså vi skar valfria bilder/mönster i mjukt lindträ och använde dessa klossar (="typer") för att göra färgtryck på tyg. Det var attans roligt, men man förstår också vilket jäkla jobb boktryckare etc hade innan gutenberg uppfann den mekaniska tryckpressen.

Jag gjorde tre motiv. Ett fabeldjur i något slags nordisk vikinga-orm/drake stil. Gillar dom där ormdrakarna -lagom förankrade i ett spännande "förr" som är så avlägset att vi inte vet så väldigt mycket med absolut säkerhet. Det lämnar ju utrymme för egna kreativa tolkningar. .
Sen blev det ett hjärta på en kvist och slutligen ett motiv med ett barn och ett hjärta. Blev mest nöjd med det motivet -lätt att tolka på olika sätt vilket jag tycker är spännande när det handlar om "konst"...

Konsten att renovera en gitarr -del 4

2009-04-15T19:53:00.003+02:00

Håj.
Vad har hänt med den gamla gitarren... Jo, jag har provat att montera fast halsen nu, och stränga upp alla tolv strängarna. Skulle halsen hålla för trycket? Jajjemän! :-) Mina limningar verkar fungera. Så det var ju skönt. Däremot visade det sig att halsvinkeln inte var så lyckad, dels blev stränghöjden på tok för hög (=jobbigt att trycka ner strängarna mot greppbrädan) och dels blev intonationen inte perfekt (=det låter falskt om jag spelar långt upp på greppbrädan). Jahapp, vad göra åt detta då? Jo jag får förståss ta och lägga in en litenliten avsmalnande kil mellan greppbrädan och infästningsklossen. Kräver en del pill och lite av en chansning för det går ju inte avgöra exakt tjock kilen behöver vara för att åtgärda intonationsproblemet. När det är gjort, måste jag också bestämma mig för hur jag ska måla/lacka halsen. Har ju varit tvungen att skrapa bort rätt mycket lack/färg från den vid mina experimentella gitarroperationer... :-)
Så jag har lite att göra. :-/

Vad jag gjort i vinter

2009-04-08T22:28:00.004+02:00

Denna vinter har jag mest pluggat. Men liiite slöjdande har det ändå blivit och det är mycket tack vare vänner som jag träffat via den kaxiga slöjdportalen www.kravallslojd.se. Vi har träffats på onsdagar för att slöjda, smida planer och prata om livet. Jag och typ 4-5 tjejer, så ni förstår väl hur mycket prat om livet det blev... :-) Enligt det tråkigt klassiska könsmönstret var det tjejerna som textilslöjdade och jag som träslöjdade (jo, det GÅR tälja inomhus vid köksbordet, man får sopa efter sig bara..) tills ikväll. Jag hade inget slöjdmaterial med mig och tog då chansen att återuppliva mina kunskaper i virkning. Hahaha... Det är INTE lätt, men håll med om att jag SER proffsig ut... Fast jag har nog en bra bit kvar innan jag blir lika proffsig som dom här äventyrsportande OCH virkande grabbarna med egna klädmärket Kask.

ujujuj -uppdateringsdags...

2009-04-07T21:38:00.003+02:00

Hallå.

Nu var det alltför länge sedan jag gav något livstecken ifrån mig här på bloggen. Det har sin förklaring i att plugget till slöjdlärare tar rätt mycket tid -så jag hinner (paradoxalt nog) inte slöjda så mycket just nu. Eller inte nu över vintern som varit iallafall. Hoppas hinna med lite mer i vår och i sommar finns goda förutsättningar eftersom jag ordnat sommarjobb varannan vecka. Denna vinter har det dock varit mycket fokus på teoripluggande av allmän lärarkaraktär och fokus på vän/flickväns-bekymmer -sådant som lätt kan ta fokus från slöjdandet trots att slöjdandet även kan erbjuda lite meditativ avkoppling från de besvärligare sidorna av att vara människa. Ska skriva lite om den slöjd jag trots allt hunnit med i vinter, men det blir som separata inlägg.

Vårsol i mitt hjärta. Vi ses!

Konsten att renovera en gitarr. Del 3.

2008-11-28T13:30:00.008+01:00

Hm hm hm... Alltså denna följetång borde kanske i ärlighetens namn döpas om.
Den borde nog heta "Konsten att DEMOLERA en gitarr"... För i ärlighetens namn så blir det inte värst snyggt, och jag får göra om och tänka om lite då och då under processens gång. En jäkla tur att gitarren var billig och att jag tycker det är så kul att lära sig genom "gör om gör rätt"-metoden...

Vad har då hänt sen sist?
Jag har limmat fast locket mot hals-infästnings-klossen. Det gick förhållandevis smärtfritt med trälim och ett antal tvingar, men det krävdes en del sandpapprande mellan locket och klossen innan de passade bra ihop. Gammalt lim som låg ivägen förmodligen...

Jag har även limmat fast greppbrädan på halsen, vilket inte heller var det lättaste. Konstigt hur nånting kan te sig så plant men när man ska limma ihop det så blir det ändå glipor! Man måste vara sjukt noggrann för att få det perfekt. Vilket jag inte orkade vara. Jag tänker att jag monterar ihop allting en gång nu för att kolla så alla mått stämmer och att den lagade halsen håller för trycket. Om allt funkar kan jag ju med glädje ta isär det och finputsa de detaljer som behövs, men det finns ingen mening med att finputsa innan jag vet om det fungerar...

Jag la i halsen i halsinfästningen för att kolla om den passade som den skulle... vilket den gjorde förutom att den hamnat lite snett i förhållande till de förborrade skruvhålen... så jag får justera halsinfästningens vinkel lite och sedan försöka igen. Mer limmning av små träbitar alltså... Här använde jag som ni ser själva halsen som "tving" för att få tryck på den inlimmade biten (som inte syns i bild...)

Nu väntar jag på att limmet ska torka, sedan är det dags att på prov skruva fast halsen i hals-klossen och stränga upp det fula åbäket till gitarr för att se om den fungerar. Spännande...

/Johan

Bön i höstmörkret

2008-11-27T23:02:00.002+01:00

En slöjdares önskan: Låt skapAnden komma till mig!

Turning mad...

2008-11-22T13:39:00.004+01:00

Har lånat en bok om träsvarvning på biblioteket och blivit alldeles besatt. Det är SÅ kul att svarva, så man blir nästan galen av all kreativitet som vill ut (hence the title...) Men det är fanken inte enkelt heller... Tänkte dela med mig av lite bilder på dagens äventyr vid svarven... Snacka om "learning by doing" och "trial and error" -minsta felskär så måste man justera och tänka om...

/Johan

Off Topic: Om klimathotet

2008-11-11T22:05:00.004+01:00

Eh.. Ja jag kan ju inte säga att det här inlägget handlar om slöjd, men det känns så sjukt viktigt att ta upp det ändå.

Alltså det här med klimathotet. Jag såg på kunskapskanalen idag, programmet hette "6 grader" och handlade om vad som händer med vår värld när temperaturen stiger som den gör. Och det är inte lite som händer, det är skrämmande mycket... så nu fick jag vatten på min gamla kvarn om att vi måste rädda världen. Jag kan ju få in lite slöjd i resonemanget iofs, då slöjd inte kräver så mycket fossila bränslen är det en ypperligt miljövänlig sysselsättning. Särskilt om man köper (hyfsat) miljövänligt producerad el av vind eller vattenkraft till sina verktyg. Produkterna är ju miljövänliga också, när man tröttnat på dom kan man använda dom som bränsle, eller kompostera dom. En sak man bör tänka på är dock förståss att man bör återplantera lika många träd som man tar ner för att få virke till slöjdandet...

Den som vill läsa mer (alla hoppas jag!!) i denna viktiga fråga rekommenderar jag följande länkar, där man kan få handfasta tips på hur man kan hjälpa till...

www.youtube.com/watch?v=mF_anaVcCXg
-för alla som fortfarande tvivlar...

www.aftonbladet.se/klimathotet

www.klimathotet.net

Konsten att renovera en gitarr. 2

2008-11-09T20:57:00.004+01:00

Dags för en liten uppdatering på gitarrfronten.

För några veckor sedan sprack ju halsen. Så för att åtgärda detta behövde jag ta isär halsen och greppbrädan. Ett litet äventyr som jag ägnade mig ut några frustrerade timmar hemma i Hälsingland... Det var sjukt svårt och längs vägen skapades tyvärr ett antal nya sprickor, då operationen krävde ett visst mått våld. Skållhett vatten, en värmepistol och ett antal tunnbladade knivar gick det åt för att lyckas... Såhär såg det ut...

Sedan dess har gitarren blivit liggande ett tag, men idag har jag: värmt, skrapat och slipat bort gammalt lim från gitarrhalsen och greppbrädan. Samt masserat in en sjuhelsikes massa nytt lim i sprickorna på halsen och satt den i kläm med en mängd tvingar. HoppasHoppasHOPPAS att det blir bra... Hoppas Cascos trälim är tillräckligt bra. Dom säger att det ska vara det...

Inatt ser det ut såhär...

och fortsättning följer...

Textildesigner Trolin i farten

2008-11-09T15:25:00.006+01:00

Det brukar vara Marta Trolin som är den textila kreatören i släkten. Men tydligen har även jag fått en släng av textilt intresse, jag köpte mig några tröjjor på second-hand för ett tag sedan, och dom har jag slaktat och fixat till lite. Inspirationen kom ifrån de trasiga tröjjorna som Neo, Morpheus med flera har på sig i filmtriologin the Matrix.
Och såhär blev resultatet:

Dessutom gjorde jag ju en alldeles egen slöjdartröjja också för några månader sedan... såhär ser den ut...

Nålhus och Armband.

2008-11-09T15:02:00.004+01:00

Efter en beställning jag fick på ett nålhus, fick jag inspiration och tillverkade en hel mängd med sådana på en gång. Äntligen fick jag anledning att sopa av svarven och köra igång här i min nuvarande hemstad Linköping! :-)

Tänkte även visa ett armband i näver som jag gått runt med ett tag nu. Trivs med det! :-) Enkelt att göra är det också!

Reklam för mina produkter

2008-10-31T07:41:00.002+01:00

Jag fick för mig att göra en liten reklamkampanj för min sida och mina produkter. Såhär blev den...
/Johan

Uppdatering: Slöjdlärare i Linköping!

2008-10-29T22:22:00.002+01:00

Skrev ju tidigare att jag reste till Linköping för att kolla upp slöjdlärar-utbildningen där.

Dags att uppdatera och tala om att jag faktiskt bestämde mig för att ge utbildningen en chans. Så nu sitter jag i Lambohov med 10 minuter till Universitetet.

Hur är då utbildningen?
Tja, först år två får jag komma in i slöjdverkstan. Första året handlar det om grundläggande lärar-kunskaper. Det är extremt mycket självstudier, jag sitter och läser böcker varenda dag och träffar bara klass och lärare ca 2 eftermiddagar i veckan...

Lite oinspirerande sätt att läsa på, men så fungerar det på humanisktiska/samhällsvetenskapliga delarna av universitetet. :-/ Längtar till år två, men hinner slöjda lite i garaget där jag bor iallafall...

/Johan

Uppdaterad blogg!

2008-10-29T17:25:00.003+01:00

Äntligen har tagit mig tid att fixa till denna blogg lite. Jag hade ju Iwebs egna bloggsystem förut, men har nu anslutit mig till www.blogger.com och integrerar deras blogg på min site. SÅÅÅÅÅÅ mycket bättre känns det nu. Att jag dessutom lyckats bemästra lite html-kodande för att få bloggen att se ut som jag vill ha den, gör inte saken sämre. Så nöjd så!

Jag har även uppdaterat seriösa bildgalleriet med några nya skapelser och det är mer på gång... Håll ögona öppna! :-)
/Johan

Konsten att renovera en gitarr. 1.

2008-10-27T09:25:00.003+01:00

Okej. Mor min vet att jag gillar att feppla med gamla instrument och försöka få dom spelbara igen. Så hon köpte en trasig gitarr till mig på auktion, billigt (får vi hoppas, hon gav 400 kronor)
Någon sa att micksystemet som satt i gitarren var värt dom pengarna, så det kanske var bra, ifall jag inte lyckas med renoveringen.

Okej. Tog några månader (år…) innan jag till slut tog mig ann projektet. Först måste jag ju lista ut vad som var fel med den. Den visade sig ganska snart att den kloss som halsen är infäst i satt löst. Limmet hade släppt och den hade spruckit på ett ställe. Någon hade redan tidigare försökt fixa gitarren men det verkar inte ha gått så bra. Mycket lim var det att ta bort iallafall, innan jag kunde börja fundera på mina egna åtgärder.

När limmet var borttaget visade det sig att halsen inte längre passade i klossen, det var glappt. Så det behövde åtgärdas. Innan jag gjorde det limmade jag dock tillbaka den del av klossen som spruckit loss –se bild.

När den satt fast satte jag en ny kantlist i klossen, för att få halsen att passa bättre, och så limmade jag tillbaka klossen mot sargen, för där hade den också lossnat. (Se bild)
Alla dessa limningar tog ett tag förståss, eftersom jag måste slipa bort gammalt lim och så, innan jag kunde lägga på det nya.

Som om allt detta inte vore nog så var olyckan plötsligt framme. Jag tappade halsen i (betong)golvet, med följden att den sprack uppe vid huvudet.

Faaaaaaan –tänkte jag sammanbitet och såg premiärspelningen på gitarren flyttas fram ett okänt antal månader i tiden. Jag pluggar ju och har en hel del annat för mig, så jag kan inte stå med detta renoveringsprojekt hela tiden.

Fy. Jobbigt. Men skam den som ger sig. Jag återkommer med fler rapporter om hur det går.

En djup tanke om hantverk

2008-10-27T00:54:00.000+01:00

”Ett hantverksföremål
är inte bara form och funktion.
Det är först och främst
mänsklig tid som sparats
undan den tomhet
vårt liv rinner ut i..."

Sagt av någon tänkare, men jag vet inte vem.

Vill du grenslas med mig?

2008-10-27T00:53:00.001+01:00

Avgudande din längd
Skjuter jag.
Vattenskott
Mot din himmelska krona.
Vill du grenslas med mig?

Kådord: Läkande

2008-10-27T00:51:00.001+01:00

Sårad av sågen:
Uppfläkande!
Svallande ved ursinnets rand
Kådord:
läkande!

Trädets betraktelse -"mot himmelen"

2008-10-27T00:49:00.000+01:00

Rötterna går djupa nu
Och kronan vidsträckt är
Men årsringarna är många nu
Och barken har blitt skrovlig
Kottarna har vuxit upp
Antar
det är dags att kila vidare
Men än ger jag inte upp

I långsam dödsförakt
jag skjuter mina skott
Mot himmelen.

Träskallarnas sammansvarvning...

2008-10-27T00:46:00.000+01:00

KONSTSPIRATIONSTEORIN OM
TRÄSKALLARNAS SAMMANSVARVNING
eller
”SER DU INTE SKOGEN FÖR ALLA TRÄN?”
eller
”Lär känna mitt alter ego Träskallen”

Många tycks tro att träskallen är ett dumspån, nära släkt med dumhuvet. Att han på något sätt skulle vara slö och korkad. Många tycker att han är sur, tjurig, tvär och vresig, torr och tråkig.

Det är inte sant.
Mot sina riktiga vänner är han snäll. Träskallen är mycket GRANn och RÖNNer för sina EKvilibristiska TALLanger i MASURka stor uppskattning blad sina nära vänner. Men så TRÄnar han också mycket därpå! Han är riktigt ENvis! Efteråt är det fiberrik mat som gäller. Är du duktig i matlagning kan du lätt LINDa honom kring ditt pEKfinger. Servera gärna med ris och vattenskott så blir det extra mastigt! Och därefter kanske läsa en god BOK. ALMännbildning är viktigt för träskallen.

Men det är klart.
Träskallen håller hårt på CEDER och bruk. Rak i ryggen som en FURA står han för vad han tycker, och han säger det rakt ut. Om någon säger oförtjänta dumheter ligger man risigt till. (Det är sällan det stockar sig i halsen). Och skulle någon i LÖNNdom försöka få honom att ändra åsikt med en krona eller två i mutor kan man räkna med att bli sågad. Sådant är inte POPPELärt! Han SÄLJer sig inte för pengar. Vill det sig illa kan man i skarpa ordalag få sig en riktig avhyvling. Och det vill väl inte en kotte. Endast när vänner överbevisar honom kan han känna sig tvingad att acceptera böjjelse. Det sägs att han någon gång blivit knäckt, men när det var förtäljer inte historien…

Där har ni honom som i en liten ASK…

Danstävling i Uppland

2008-08-09T07:16:00.002+02:00

[Ursprunglingen publicerades detta blogginlägg på www.kravallslojd.se]

God morgon helgfirare!

Denna morgon befinner jag mig i Uppland, närmare bestämt i Enköping. Jag är här för att delta som underhållning i Upplands-schottisen, en danstävling. Jag har tidigare varit med som tävlande, men i år är jag med som musiker åt den unga dansgruppen Gnå.

Gnå ägnar sig åt att skapa och framföra folkliga danser med rötter i svensk folkdanstradition men siktet inställt på framtiden -det tycker jag är roooligt! Så idag drar jag på mig folkdräkten -arbetskostymen i dessa sammanhang. Jag är väl egentligen lite trött på folkdräkt, men den marknadsför ju verksamheten ganska tydligt. På gott och ont -det är ju en klädsel förknippad med väldigt många fördomar om regler och måsten.

Bäst trivs jag i folkdräkt när jag får blanda plaggen med modern klädsel, det skapar lite spännande kopplingar mellan då och nu, tradition och nyskapande och så. Den enklaste kombinationen är då jeans och tshirt med folkdräktens långrock, som jag använder ofta.

När jag har lite mera tid (seeeeen!) ska jag ta och kombinera ihop en egen folkdräkt av de snyggaste dräktdelarna jag kan finna… Det kommer att reta gallfeber på en del dräktpoliser, men det är ju nästan halva nöjjet att slå hål på deras illusioner om “äkthet”, autenticitet och provinsial patriotism…

Nåväl. Detta om detta. Nu ska jag pallra mig iväg ut på tävlingen. Vi höööööres.

/Johan

Död och återuppståndelse

2008-08-09T00:18:00.002+02:00

[Ursprunglingen publicerades detta blogginlägg på www.kravallslojd.se]

Tillbaka efter en dag av dans. Det här inlägget blir inte så väldigt slöjdigt, men slöjd är ju en del “folkkulturen” precis som dans, så jag tänker att det kan vara intressant ändå.

Schottis kan vara så roligt, så utmanande, så sensuellt, så spralligt, så lekfullt och SÅ tråkigt. Av tävlingens deltagarantalet att döma verkar den här sortens schottistävling vara döende. Det kan ju bero på att folk inte gillar att tävla i dans, eller att det är svårt med marknadsföringen eller att det är just schottis man inte gillar att dansa. Vad det än är för orsak så fick jag en rolig ide denna dag. Kom ihåg att det var här ni läste det först… Jag ska starta en ny schottistävling som motvikt till den existerande… Det kan ju vara så att något måste dö innan det kan återfödas eller återuppstå i en modern schysst form.

Tävlingsdansen ska vara schottis i grunden, men det ska vara fritt och tillåtet att blanda in stilar och influenser från andra danser/kulturer. Det danspar som gör den coolaste dansen vinner! Istället för folkdräktstvång tänker jag mig folkdräktsförbud. Finns ju ingen anledning att tävla i dans i så otympliga kläder!! ;-)
Jag tror det skulle locka fler dansare, och jag tror att det skulle bli högre kvalite på dansen/underhållningen… Som sagt, kom ihåg att det var här ni läste det först! Nu ska jag gå och däcka i nån soffa… Gonatta! /Johan

En stressig morgon

2008-08-06T14:11:00.002+02:00

[Ursprunglingen publicerades detta blogginlägg på www.kravallslojd.se]

Hej på er igen.

Nu är det dags för ytterligare ett av de blogginlägg jag skrev i förra veckan under det läger som jag var slöjdledare på…

Här kommer det:

Ojojoj. Det var på onsdag vi skulle ha Slöjdtema. Så jag räknade kallt med att förbereda det sista (fixa verktyg och arbetsplatser åt alla och så) på tisdagkväll. På tisdagMORGON vaknade jag tidigare än alla andra av en viskande röst… ”Johan vakna, vi blev tvungna att ändra schemat, det blir slöjddag IDAG istället….” Okej. Sätter mig nyvaken upp. Shit. Det blev en något stressig frukost och sedan lite snabbt fixande med verktygen innan första slöjdgänget kom och satte sig. Av min fantastiska lista över möjliga saker att tillverka reducerade jag snabbt valmöjligheterna till att alla skulle göra en varsinn Klädhängare av en gren. Kände att det blev enklast så. Och det visade sig snabbt att det var ett klokt beslut. På en timme hinner man inte så långt, när man måste samsas om bara en snickarbänk och en instruktör. Alla fick själv välja vilken gren man ville göra sin hängare av. Knivar fick jag låna av hemslöjdskonsulenten i Uppland, Tore Qvarfordt så det fanns gott om verktyg i alla fall.

Kursdeltagarna hade ganska skilda erfarenheter och inställningar till slöjd. Någon höll på att gå handledarkurs för att vara ledare för den lokala slöjdklubben, någon hade hållt på lite med scouterna och många hade såklart provat slöjd i skolan. Men då i torrt trä förståss, inte färskt mjukt virke. Någon sa att slöjd var det tråkigaste dom visste och någon sa hela tiden ”å vad jobbigt” om alla moment… Men alla kämpade på, jag visade ett och annat knivgrepp för att underlätta skapandet och gav muntra tillrop där det behövdes. Det visade sig efter första gruppen att jag varit en tidsoptimist (igen…) Ingen hann klart. Tur att det kommer finnas möjlighet på kvällen att göra färdigt. De skulle dessutom hinna med silver- och järnsmide också.

När alla grupper passerat vidtog mat och sedan dansande förståss, men frammåt kvällen blev det faktiskt så att flera spontant kom ut på gräsmattan och ville fortsätta slöjda, så något rätt måste jag ändå ha gjort. När mörkret föll tog vi fram stearinljus och fortsatte en bra stund till, riktigt mysigt blev det. Och hon som sa ”å vad jobbigt” om allting var nog den som kom först ut och kvällslöjdande, så det kändes ju riktigt bra. Det var nog mest en attityd-grejj det där.

Erfarenheten från slöjdkursen var trevlig att få. Jag har sökt till träslöjdslärarutbildningen Linköping i höst och grubblar nu som mest på om jag ska gå den eller inte. Denna kurs talar FÖR att jag ska gå utbildningen –det är kul att hålla kurs! Är det någon av er som läser detta som vill tycka till om den lärarutbildningen eller själva jobbet som lärare så är det välkommet, kommentera denna blogg bara!

Är slöjd alltid materiell?

2008-08-06T11:14:00.001+02:00

[Ursprunglingen publicerades detta blogginlägg på www.kravallslojd.se]

Var tog gårdagen vägen då?

Jag skulle ju slöjda och blogga igår (efter jobbet alltså…) Men det var ju berättarkväll i grannbyn Trogsta med en kusin på scenen -så jag blev tvungen att åka dit. Nu tänker jag såhär. Är slöjd alltid fysiskt och materiellt, eller kan slöjd vara immateriell också? I så fall var det kanske live-slöjdande som min kusin Anna höll på med på scenen igår. Hon skapade något med rötter i en tradition, på ett traditionellt sätt med traditionella verktyg. Det var bara det att verktygen var en del av kroppen (rösten, blicken) och produktionen/slutresultatet gick ju inte att ta på, som “vanliga” slöjdföremål, utan det gick bara att lyssna på!

Är slöjd en attityd, ett tillvägagångssätt eller vad? Är det skapelseprocessen eller slutresultatet eller både och? Många frågor och inga svar. Bara tankar. Nu ska jag sluta blogga och istället jobba lite igen. Är DET slöjd? Nä nu börjar det snurra för mycket i huvet… Vi hörs…

Hembygdsgård som inspiration

2008-08-05T12:08:00.001+02:00

[Ursprunglingen publicerades detta blogginlägg på www.kravallslojd.se]

Det är visst Hembygdsgårdstema här på kravallslöjd denna vecka. Var det någon av er som besökte en hembygdsgård i måndags? Inte jag iallafall. Jag sitter här och funderar på vad jag tycker om dessa monument över hembygdens påstådda forntida storhet.Jag är uppvuxen ganska nära en hembygdsgård, och har tillbringat varenda midsommar där, eftersom jag är engagerad i Folklig dans och musik också. Då “jobbar” man liksom på midsommar när andra är lediga. Firandet på “Fränö Forngård” är en riktigt folklig fest med mycket barnfamiljer, danser kring stången, folkdansuppvisningar, folkmusikkonserter, dräktklädda människor och hemslöjdslotterier. Denna helg är det verkligen full fart på bygdegården (eller “Forngården” som den kallas av gammal vana -namnet är väl en rest från tiden då den skapades till minne av hur det såg ut innan industrialiseringen)

Annars är forngården/bygdegården ganska död. Eftersom jag är slöjdare brukar jag titta in i gamla bygdegårdar för att leta efter rolig träslöjd -ibland hittar man något inspirerande faktiskt- men oftast är gårdarna tömda på de coolaste föremålen. Stöldrisken är väl för stor antar jag. Dom roliga föremålen ligger instängda i arkiv på museum eller i någon privat amerikansk samlares stora magasin over there…

Nu har jag lyckats fördriva ytterligare några minuter på jobbet, så nu är det dags att fara hem. Hörs imorrn eller kanske möjligen ikväll om jag får några snilleblixtar…/Johan

Saker att göra på läger

2008-08-05T08:30:00.001+02:00

[Ursprunglingen publicerades detta blogginlägg på www.kravallslojd.se]

God morgon!

Här kommer nästa för-producerade blogg som jag skrev i förra veckan under Svenska folkdansringens riksungdomsläger….

“Söndag morgon. Stiger upp och blir orolig att träet jag tagit med är för torrt för att vara lättarbetat. Det var vindfällen jag tog ner, dock levande. Men de verkar inte så färska och blöta som jag skulle vilja ha dem. Tack och lov så fanns det gott om Ask på tomten hos dem jag övernattar hos, så jag gick loss med motorsågen. Typ en hel dag senare ser min värds gräsmatta ut som ett slagfält i en alternativ motorsågsmassaker, det är ris, grenar och stammar överallt. Och kanske lite trä som jag kan använda på lägret. Men jag upptäckte att Ask (som inte finns naturligt hemma i Hälsingland) är ganska hårt och inte så lätt att skära i. Gjorde ett litet halssmycke på prov.

Tillverkade även två små flaggstänger på enklast möjliga sätt, grenar! De ska användas i en kull-lek på lägret tror jag.

Nu har jag gjort en lista på vad deltagarna kan välja att göra, något av det här borde väl passa alla:
Fånga ringar på pinne-spelet.
Halssmycken med bomärke/runa/initial/symbol
Armband av näver
Liten hänghylla
Ordspråkstavla
Entreskylt
Grytunderlägg
Smörkniv
Honungssked
Stekspade
Nyckelringsbricka
Klädhängare av gren
Klädhängare på platta
Liten krympburk
Brosch
Kubbspel (tillverka gemensamt)
Pall

Om att livnära sig

2008-08-04T17:02:00.001+02:00

[Ursprunglingen publicerades detta blogginlägg på www.kravallslojd.se]

Sitter på mitt jobb och filosoferar. Jag har ett ganska otillfredställande jobb, som telefonhandläggare åt ett av Sveriges större elbolag. Någonting måste man ju göra för att dra in pengarna så man kan överleva. Men tänk om det vore möjligt att leva på sitt slöjdande istället. Eller om jag kunde leva på dansen eller musiken -eller teatern. Trist att det är så svårt att leva på dessa roliga sysselsättningar. Är det någon bloggläsare som lever på sitt slöjdande eller åtminstone får in en betydande del av sin inkomst från slöjdande, så kan ni väl ge er till känna med någon kommentar, det vore intressant att höra lite rapporter ur “er verklighet”…

Vid närmare filosoferande tänker jag iochförsig att det kanske är dumt att livnära sig på ett så roligt intresse -jag har många vänner som utbildat sig till musiker/musiklärare, och när de börjar jobba med sitt intresse tappar de lite av den egna spellusten på fritiden. Det är tydligen svårt att hålla det egna intresset vid liv när det blir en plikt att göra det på jobbet… Undrar om jag ska gå den här träslöjdslärar-utbildning i Linköping eller inte.. Det lutar åt att jag ska, men det finns ju en del som talar emot också…

Hmm.

Slöjdledare på ungdomsläger!

2008-08-04T00:00:00.002+02:00

[Ursprunglingen publicerades detta blogginlägg på www.kravallslojd.se]

Ojojoj. Så var man bloggare på kravallslöjd då. Kul! Min bloggvecka kommer antagligen handla mest om slöjd. Haha. Surprise?!

Förra veckan var jag ledare på ett ungdomsläger och då skrev jag några blogginlägg “i förväg”. Här kommer det första av dessa:

I lördags for jag ner från Hälsingland till lilla Grillby utanför uppsala för att förbereda ett läger för ungdomar. Lägret ordnas av Svenska folkdansringen, och jag är där som ledare, slöjdare, dansare och spelman. Kommer att hålla i en verkstad med träslöjd. Den gångna veckan har huvudet varit fullt av tankar om VAD man ska slöjda med kidsen. Jag vet ju inte hur erfarna dom är av slöjd sedan tidigare och dessutom är dom i väldigt spridda åldrar, från 15 till 30 år. Vad hinner man göra på 1.5 timme i färskt trä? Det blir spännande. Jag vill ju att alla ska få en positiv överaskning, typ ”oj, kan slöjd vara såhär kul?!”

Innan jag for ner på lördagen for jag ut i skogen hemma och tog ner lite björk för att ha med ifall det saknas lämpligt slöjdträ kring gården där vi ska vara. Det var sjukt svettigt, 30° värme och stekande sol. Men vad gör man inte för konsten?!

Sen när jag packat in träet och alla verktyg (undrar om jag verkligen kommer få användning för alla!?) i bilen blev det om möjligt ännu varmare när jag körde ner längs E4an till Grillby. Tack och lov för badplatsen strax innan jag kom fram, ett svalkande dopp i mälaren. Kvällen ägnades åt mer grubbel på vad ungdomarna ska få tillverka. Det finns inte så mycket inspiration till sådan slöjd på nätet. Inte som jag hittat i alla fall. Om någon har tips på hemsidor med bra inspirationsmaterial och enkla beskrivningar så lämna gärna en kommentar på denna blogg!

Vi hörs igen… Fler rapporter från lägret, och andra slöjdrelaterade funderingar kommer snaaaaart…

Slöjdlärare i linköping?

2008-05-30T19:00:00.001+02:00

Sitter nu på tåget påväg till Linköping. Tågresor är trevligt tycker jag. De är så skönt befriade från vardagslunk. Man kan göra vad man vill ett tag utan att behöva känna dåligt samvete över vad man egentligen BORDE göra. Tankarna vandrar iväg och samtidigt som man rör sig i hög hastighet sitter man alldeles stilla. Det finns en schysst motsägelse i det där. Mina tankar under denna tågresa kretsar bland annat kring resans mål: Jag ska besöka Linköpings Universitet och den öppet hus-dag som de anordnar för nya studenter. Jag har ju sökt till deras träslöjdslärar-utbildning. Kan det vara ett framtidsyrke? Kanske. Hoppas få svar på det i helgen.

Är lite rädd att en utbildad träslöjdslärare måste lära ut tråkigheter som sandpappring och att såga med bandsåg i torrt, dött och tråkigt virke... Det är ju inte DET jag vill hålla på med. Färskt virke is the shit! Sandpappra smörknivar kan nog döda vilket slöjdintresse som helst. Så jag hoppas att man får utforma sin egen utlärning så att jag får förmedla den sköna slöjdarkänslan till framtida elever!
Det lär väl visa sig denna helg hoppas jag. Tänk om det är slöjdlärare jag ska bli? Det vore kul att få ägna sig åt det på heltid, även om det då blir mer lära ut än skapa själv. Tror jag. Eller tröttnar man då? Frågorna är många och svaren är lika få som barren i ett lövträd. Men på sätt och vis kan det kanske inte bli värre än det är nu iallafall. Mitt nuvarande jobb är varken roligt eller särskillt utvecklande... Jag sitter i en kundservice åt ett av Sveriges större elbolag. Känns som att jag kan det nu, nya utmaningar tack...

Framme.
Blev väl mottagen av gamla bekanta. Nattkvartar hos Sten Kullberg, som driver företaget Geodesign -de har en riktigt smart lösning för översvämningsskydd -kolla här!
Stan känns väl sådär. Jag är van vid Uppsala, som känns äldre och vackrare, men det är ju bara första intrycket, det kan förändras om jag flyttar hit.

På hemväg.
Tja. Jag fick inte se slöjdlokalerna men dom som presenterade utbildningen kändes bra. Nu hänger det på om jag kommer in, vilket jag tror att jag gör, och så det slutgiltiga beslutet... ska jag använda mina sista CSN-pengar till detta? Kanske... Fick inget svar på hur det var med vilken typ av träslöjd man ”ska” lära ut som lärare i ämnet...

Hur gör man en snygg och funktionell hemsida?

2008-05-05T23:46:00.001+02:00

Tillåt mig avvika från denna hemsidas huvudämne för en stund. Jag tänkte skriva ner lite om själva hemsidan istället. Kanske kan någon ha nytta av erfarenheterna. Jag är inte särskilt bra på det här med hemside-snickrande egentligen, men med rätt verktyg och rätt vänner kommer man långt! Jag använder en Macintosh ”Macbook”-dator och ett nybörjarprogram som heter Iweb. Det är ett program som är uppbyggt på ”mallar” -så om man vill kan man bara helt enkelt stoppa in bilder och texter på dom platser där mallen säger att man ska göra det. Men jag ville ju ha en lite personligare sida än så. Och då måste man börja fixa och grejja lite. Bilder ska fotas, photoshop-fixas och läggas in. Texter ska skrivas.
Och så bör man förstås se till att sidan är lätt att hitta på och lätt att läsa.

Det finns inget stöd för gästbok i iweb, men man kan fixa en gästbok på www.gastbok.net och sen stoppa in den på sin sida. Hur? Jo man behöver programmet ”iweb enhancer” som man kan hitta genom att på www.versiontracker.com. Det medföljer sedan en liten beskrivning hur man går tillväga. Det finns mycket annat roligt man kan förgylla sin sida med också som inte ingår i Iweb. Mycket erbjuds gratis på nätet så surfa runt lite och leta vetja! :-)

En annan sak som är viktig när det gäller hemsidor är ju att den ska va lätt att hitta. Sökmotoroptimering kallas det man måste ägna sig åt. Några snabba tips: Använd inte specialtecken eller svenska bokstäver som å ä ö i sidrubriker. (Då förvandlar Iweb rubrikerna till filnamn som syns i webläsaren av typen ”sdlfksdklj23lk34534333.htm och DET är inte så sökbart...
Se till att många av dina vänner och likasinnade länkar till din hemsida från sina hemsidor och bloggar. Kanske till och med eventuella konkurrenter? Båda vinner nämligen på att länkas till, eftersom sökmotorer tycker bra om sidor som många andra hemsidor länkar till.... Det finns också ”webringar” man kan gå med i (se www.webring.com eller www.ringsurf.com), och register med listor på hemsidor uppdelat i kategorier, exempelvis www.svenskalinks.se.

Sen ska du absolut skaffa dig ett konto hos www.google.com, och läsa på om hur man kan använda google analytics och deras webmaster-verktyg, som är användbart för att förstå vilka som hittar din hemsida och varför dom gör det. Googles verktyg och analytics kräver att du stoppar in lite html-kod på din sida, men det fixar du lätt med iweb-enhancer som jag skrev om längre upp.

Slutligen. Om du funderar över något, ska du ta kontakt med den där gamla vännen/klasskamraten som var så jäkla duktig på datorer och så ber du helt enkelt denne om hjälp. I mitt fall heter kompisen Simon Bohlin och gör medarbetarenkäter på webben åt www.Zondera.com. Han ska ha ett stort tack för hjälpen!

När man suttit framför sin dator och följt alla mina ovanstående tips så är det dags för det slutgiltiga tipset. Om ögonen börjar bli fyrkantiga så finns ett bra sätt att vila dem på... Läs slutet, klicka här...

Lite pladder om kreativitet och musik

2008-04-08T17:00:00.001+02:00

Nu, tillslut, har jag faktiskt tagit mig i kragen och uppdaterat den här siten lite. Hur ska jag nånsinn kunna uppnå drömmen om att deltidslivnära mig på slöjdande om jag inte sköter marknadsföringen? Tja det går inte -förstås- helt enkelt.
Anledningen till att det var länge sedan jag uppdaterade siten är lika enkel. Jag har inte skapat så mycket ny slöjd i vinter. Hade ett projekt som startade mitt i sommaren, bestämde mig för att äntligen bygga klart min femsträngade fiol. (Bygger inte hela fiolen, jag bygger om ett loppisfynd) Planen var (och är) att sätta drakhuvud på fiolen och designa om den litegrann. Det gick bra, länge, men sen tog det stopp... Fick göra om en detalj väldigt många gånger och det blev inte bra ändå... så nu ligger drakfiolen och vilar, väntande på ny inspiration... Inte så att jag gett upp, men jag är ganska beroende av inspiration för att det ska bli bra. Och när den väl kommer så kommer den vanligtvis i stora portioner.

Det som hände var också att en annan inspiration tog överhanden. Jag satte igång att göra musik! Länge har jag velat skriva låt-texter men inte riktigt lyckats... i vinter har det blivit 15 låttexter utan problem -dessutom melodier, arrangemang och inspelningar. Den som vill höra resultatet kan spana in www.myspace.com/johantrolin

Många hävdar ju att skapande inte handlar så mycket om kreativitet utan om hårt arbete. Det är säkert sant. Men jag kan inte förneka att jag skriver de bästa låttexterna, gör de coolaste melodierna och slöjdar de läckraste grejjerna under the great influence of starkt kreativt flöde!
Jag har också kommit fram till att jag är periodare i min kreativitet. På vintern verkar det bli mycket låttexter/låtar, men nu när våren börjar närma sig känner jag en allt starkare abstinens efter snickarboa... Det är nog dags att vässa knivarna igen! Beware of the new creations....

Om slöjdsidor på nätet (ändå kunder erbjuda lite visuell kvalite!)

2007-05-14T23:32:00.000+02:00

så kan man ju faktiskt be om hjälp eller gå en kurs! Do do do säger jag.Det här blir min första bloggtext ever! Jag har ingen vidare av bloggtext-skrivande eftersom jag själv aldrig funnit en blogg som intresserat mig. Jag har iofs inte letat så vidare mycket heller, men men... Vana bloggläsare får väl helt enkelt slå mig i skallen med en ohyvlad träbit om jag inte sköter mig. Men nånting som jag verkligen HAR letat mycket efter, är snygga hemsidor om hemslöjd. Och detta ämne tänkte jag ägna denna bloggtext åt. Det är ju skamligt få hemsidor som handlar om slöjd i övertaget, och det är helt sjukt få av dom som är snygga... (ehh, nu får jag verkligen hoppas att jag lyckats i min ambition att göra en riktigt snygg sida åt mig själv, annars inser jag att det kommer hagla in kommentarer i stil med ”ska du säga...”. Men jag kaxar mig lite och tycker faktiskt att min sida är nog den snyggaste sidan out there. Dom flesta sidorna verkar fulkommligt (jo, jag stavar medvetet så...) hemsnickrade, vilket jag ju borde gilla, ”gör det självare” som jag ju är... Men ska man göra nått själv och visa upp det så.. ja.. vad ska jag säga.. någon slags självkritik hade jag kanske hoppats på. Man kan dela in dom tråkiga hemsidorna i två kategorier. En fasansfull kategori som kännetecknas av dåligt genomtänkt och oestetiskt genomförd design av själva sidan, men helt okej slöjdalster därpå. Den andra kategorin är ändå värst, med dåligt genomtänkt och oestetiskt genomförd design SAMTIDIGT som man presenterar oestetisk/tråkig/amatörmässig slöjd. Dom sidorna är en riktig plåga. (Fråga inte varför jag tog mig tid att ens titta på dom, såhär i efterhand vet jag inte.) Om man nu är så förtvivlat dålig på att snickra hemsida,

Vad menas med kvalite egentligen?

2007-05-13T12:01:00.000+02:00

Alltså. All respekt till min mor. Liksom jag håller hon på med kreativa grejjer, fast hon är mer inne på textilt skapande och jag håller mig ju till trä än så länge. (tala om traditionell uppdelning -jag vet... :-/ men det är ju inte ämnet just nu) Vi kan ha diskussioner om formgivning och funktion och estetik och jag vet inte allt som har med skapande att göra. Och ibland pratar vi om kvalite. Ofta hamnar vi i snacket om att kvalitén var ”bättre förr”. Hon med utgångspunkt i det textila -hon tycker att garner och tyger var av bättre kvalite förr. Det var ordentligare gjort så att det skulle hålla en, eller ibland flera, livstider. Och så ojjas det över att dagens material inte alls håller så länge och likställer det med kvalité. Att det ska hålla länge. Slit och släng gällde inte förr. Då var det slit-och-laga-och-slit-lite-till-och-laga-och-slit-ännu-jävla-mer-och-om-det-inte-går-att-laga-så-syr-vi-tammefan-om-det-till-nånting-annat!” Det är klart. All råvara var svårare att få tag i (eller tillverka) förr, så man värdesatte ju prylarna på ett annat sätt än vad vi gör idag. All respekt till det synsättet. Om vi kunde leva lite mer så idag så tror jag att världen skulle hålla ihop lite längre. Och skulle den gå sönder så kan vi ju laga! :-) Men kvalité idag är inte vad kvalité var förr. Konsumtionssamhället vi lever i kräver att vi köper nya prylar ibland, annars avstannar produktionen och då avstannar också samhället. Så vad gör man med all den slöjd som skapas i med gamla definitionen av kvalitet, att det ska hålla för alltid? Anledning att slänga grejjen pga att den går sönder är inte så vanligt juh... Men jag har kommit på det ultimata. Om man köper min eller andras träslöjd som är gjord för att hålla forever, åsså tröttnar man på den, då har den ju faktiskt kvalité som ved! Man kan elda upp den och få värme av den! Det kallar jag kvalité! Eller så kan man laga...